Du använder Internet Explorer 7 som är en gammal version. Det ger begränsad funktion och långsammare sidor. Kontakta din IT-support för att uppgradera till senaste versionen.
Rehabvalet logotyp Informationen skrevs ut från rehabvalet.se 2018-11-18

Personlig assistans

Personlig assistans är en stödinsats vid varaktig funktions­nedsättning. Det innebär att man kan få ekonomiskt stöd för kostnader för personliga assistenter eller att kommunen tilldelar en eller flera personliga assistenter.

Antalet timmar assistans som beviljas per vecka prövas från fall till fall beroende av behov. Den som beviljas assistans behöver inte betala något själv, oavsett antalet timmar.

Upp  Vem kan få personlig assistans?

  1. Under 65 år: Ansökan kan göras upp till 65 års ålder. Före 65 års ålder kan du också ansöka om utökning av antalet timmar per vecka vid ökat behov. Efter att du fyllt 65 kan redan beviljad assistans behållas, men mängden assistans kan inte utökas.
  2. Stor funktions­nedsättning — stort hjälpbehov: Det ska finnas ett behov av hjälp för att klara grund­läggande behov såsom påkädning, hygien, måltider och kommunikation.
  3. Mycket långvarigt hjälpbehov — varaktig funktions­nedsättning: Stödet är avsett för personer som har livslånga eller mycket långvariga funktionshinder. Assistans kan alltså inte användas som stöd under en begränsad period, även om funktions­nedsättningen skulle vara stor och orsaka ett omfattande behov.
  4. Personkrets: Rätten till personlig assistans gäller personer som tillhör de så kallade personkretsarna enligt LSS —läs mer här »:
    Personkrets 1
    Utvecklingsstörning, autism eller liknande tillstånd
    Personkrets 2
    Begåvningshandikapp — stora kognitiva problem efter förvärvad hjärn­skada som inträffat i vuxen ålder. Med vuxen ålder avses tid efter utvecklingsåren d v s från tidigast cirka 16 år.
    Personkrets 3
    Stora kroppsliga eller psykiska funktionshinder

Var innebär varaktig funktions­nedsättning

Att funktions­nedsättningen är varaktig är en medicinsk bedömning. Det innebär att funktionshindret ska vara livslångt eller finnas under mycket lång tid. Det finns ingen exakt definition i lagen på vad mycket lång tid är, mer än att det inte ska vara tillfälligt eller av övergående natur.

Varaktigheten för funktionshinder ska inte förväxlas med att Försäkringskassan omprövar assistans­ersätt­ningen vartannat år. Behovet av stöd och service kan både öka och minska med tiden, vilket Försäkringskassan har skyldighet att pröva.

Varaktig funktions­nedsättning och rehabilitering

Alla möjligheter att avhjälpa funktionshindret med behandling och rehabilitering ska ha prövats innan personlig assistans beviljas. Det utesluter inte fortsatt rehabilitering efter beviljad assistans. Det anses idag att rehab­möjligheterna aldrig är uttömda, även om det finns ett varaktigt funktionshinder.

När kan en varaktig funktions­nedsättning bedömas?

Beroende på sjukdom och typ av skada kan bedömningen om varaktig funktions­nedsättning göras efter olika lång tid. Det kan vara stora tidsskillnader. Vid en stroke brukar en bedömning kunna göras efter ca 6 månader, medan en person med hjärn­skada som inte är helt vaken (har medvetandestörning) kan bedömas redan efter ca 2 månader.

Ur intygen som bifogas till ansökan måste det tydligt framgå:

  • att funktions­nedsättningen inte går över med behandling eller rehabilitering
  • att den kommer att kvarstå under flera år
  • vilken grund som finns för att dra den slutsatsen

Upp  Vem ansvarar för vad?

Ansvaret för personlig assistans ligger i första hand hos kommunen. Om det finns ett behov av personlig assistans mer än 20 timmar för de grund­läggande behoven per vecka övergår betalningsansvaret för assistans från kommunen till Försäkringskassan. Försäkringskassan fattar beslut om assistansersättning och står för den kostnaden. Det är kommunens ansvar att ta emot LSS-ansökan och vid behov vidare­befordra till Försäkrings­kassan.

Landsting  

Vid allvarlig neurologisk skada:

  • Bedömer funktionshinder och varaktighet för patienter under 65 år
  • Informerar patient och anhöriga om det finns en bedömning att en varaktig funktions­nedsättning uppkommit
  • Informerar om LSS-lagstiftningen och de rättigheter som den innebär

Om patienten önskar ansöka om LSS:

  • Genomför utredning för att belysa funktions­nedsättning och varaktighet
  • Skriver intyg att bifoga ansökan om LSS
  • Beskriver funktions­nedsätt­ningen ingående
  • Beskriver varför funktions­nedsätt­ningen är varaktig

Vid behov av omprövning/överklagande:

  • Bistår vid behov med ny utredning eller intyg

Kommun  

Vid ansökan om LSS:

  • Tar emot LSS-ansökan från patienten
  • Tar emot intyg från sjukvården
  • Prövar funktions­ned­sättningens varaktig­het
  • Utreder omvårdnads­behov
  • Beslutar om LSS och personkrets
  • Beslutar hur många timmars personlig assistans per vecka som behövs

Försäkringskassan

Vid ansökan om assistans­ersättning:

  • Genomför en egen person­krets­bedöm­ning och utredning om antalet assistans­timmar
  • Beslutar om assistans­ersättning om behovet överstiger 20 timmar per vecka

Vid redan beviljad assistans­ersättning:

  • Omprövar antalet timmar per vecka varannat år

Olika lagar som reglerar assistans

Ansvaret för kommun och Försäkringskassan är uppdelat och bestäms av olika lagar:

  • Kommunen har ansvar enligt LSS — Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
  • Försäkringskassans ansvar regleras i Socialförsäkringsbalkens 51 kapitel — Assistansersättning

Upp  Hur kan det gå till att få personlig assistans?

Rutinerna för hur ansökan om assistans går till kan variera lite. Det beror bland annat på hur man insjuknat, vilket akut hjälpbehov som finns och lokala rutiner. Nedanstående exempel är från en rehabiliteringsklinik för patienter med hjärnskador som uppkommit i vuxen ålder.

Utredning och bedömningar görs i flera steg. De första stegen kan genomföras redan under vårdtiden på sjukhuset. Sedan fortsätter processen efter utskrivning.

Steg 1 — Vårdgivare skriver LSS-intyg och ansökan skickas in

Under vårdtiden konstateras en skada med en funktions­nedsättning som bedöms bli bestående. En diskussion tas då upp med patient och anhöriga om att inleda en LSS-utredning. Vanligtvis hjälper en kurator till.

LSS-utredningen görs av flera personalgrupper för att belysa funktions­nedsättningen och hjälpbehovet ur olika perspektiv. Arbetsterapeut och sjukgymnast gör ofta egna bedömningar. Om det finns ett kognitivt, begåvnings­mässsigt funktions­hinder ingår ofta bedömning av psykolog. Läkare måste bedöma och beskriva varför funktions­hindret bedöms som fler­årigt, var­aktigt och varför detta inte kommer att upphöra efter behand­ling eller rehabili­tering. Läkare måste också ange diagnos. Bedömningarna kan samman­ställas i ett samlat intyg.

 Visa information om LSS-intyg för vårdpersonal 

  Information om LSS-intyg till vårdpersonal

Intyget ska innehålla information om:

  • Bakgrund och livshistoria.
  • Diagnos med diagnoskod. När och hur funktionshindret uppkom.
  • Vilka behandlingar och rehabiliteringsinsatser som gjorts med en motiverad bedömning till varför funktions­nedsättningen bedöms som varaktig, flerårig.
  • Vilka funktions­nedsättningar diagnosen medför (vilka fysiska, kognitiva och beteendemässiga funktionshinder finns? Observationer, undersökningar och utrednings­resultat).
  • Hur påverkar funktions­nedsättningarna det dagliga livet (exempel på konkreta vardags­aktiviteter. Vad patienten inte kan göra, har svårt att göra, eller vad som går långsamt jämfört med hos friska personer). Se också kommunens utredning nedan angående grund­läg och övriga personliga behov.
  • Vilka hjälpmedelsbehov som finns.
  • Om det finns kvarvarande sjukvårdbehov och om detta kan ges som egenvård eller efter delegation till personliga assistenter eller om särskild sjukvårdsutbildning krävs.

Om teamet på vårdavelningen kommer fram till att LSS-insatser troligen kommer att behövas, så kontaktas hand­läggare på kommunnen för ett vård­planerings­möte.

Ibland vill kommunens handläggare att ansökan om personlig assistans enligt LSS skrivs i förväg. Men oftast har de med sig ansöknings­blanketten och tar upp ansökan i samband med vård­planerings­mötet. Vid mötet beskrivs utred­ningen och vad olika personal­kategorier kommit fram till.

Formellt är det patienten som skriver ansökan, men en kurator kan hjälpa till med detta. Till ansökan bifogas intyget från team/läkare.

Om det är uppenbart att hjälp för grund­läggande behov kommer att överstiga 20 timmar per vecka, kan represen­tant för Försäkrings­kassan kallas till mötet för att på så sätt snabba på processen. Rutinerna för detta kan skilja sig mellan olika kommuner. Vissa kommuner vill först göra en bedömning av hur assistansen fungerar innan ansökan görs till Försäkringskassan.

Steg 2 — LSS-ansökan till kommunen

En utredning görs av kommunens LSS-handläggare. Denna tar i regel några veckor. I utred­ningen kontrolleras:

  1. Att funktions­nedsättningen är varaktig, flerårig
  2. Att patienten tillhör någon av personkretsarna
  3. Att funktions­nedsättningen är så stor att man har rätt till insatser enligt LSS

Hjälpbehovet anges i antal timmar per vecka för följande behov:

Grundläggande behov
Kommunikation, födointag, toalettbesök, på- och avklädning, bad och dusch, övrig kroppsvård, annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper i de grund­läg behoven
Övriga personliga
behov
Förflyttningar, matlagning, inköp, städ och tvätt, livsstil/aktivitet/fritid, boende, träning/behandling, medicinering, sovtider

Om man har rätt till insatser enligt LSS fattas beslut om det finns behov av personlig assistans.

  • Om det finns hjälpbehov för de grund­läg behoven har man rätt till personlig assistans. I så fall till­godo­ses också övriga personliga behov av assistenterna.
  • Om det inte finns hjälpbehov för grund­läggande behov anses övriga personliga behov kunna tillgodoses på annat sätt, till exempel genom hemtjänst. Om man gått hem med hemtjänst, utan personlig assistans, och det upptäcks att detta stöd inte var tillräckligt kan kommunen ompröva beslutet och bevilja personlig assistans enligt LSS senare.

Om assistansbehovet för grund­läggande behov bedöms överstiga 20 timmar per vecka ska patienten/brukaren ansöka om statlig assistansersättning från Försäkringskassan. Kommunen ansvarar för att vidarebefordra ansökan till Försäkringskassan.

Steg 3 — Hemgång efter beslut om personlig assistans

Patienten kallas brukare om det beslutats om rätt till personlig assistans. Det är brukaren själv som bestämmer hur assistansen ska utföras. Brukaren kan själv bli arbets­givare och anställa assistenter eller köpa assistent­tjänster från ett bolag eller bli medlem i ett brukarkollektiv. Assistansbolag kan kontaktas för ytterligare information.

Om assistansbehovet för grund­läggande behov är mindre än 20 timmar

  • Kommunen som har fortsatt ansvar för assistans och kostnader för detta.
  • Ibland kan brukaren gå hem med hemtjänst i väntan på att assistenter ska rekryteras.
  • Det kan ta ca 3-6 veckor innan allt är klart mellan kommunen och assistansbolag.

Om assistansbehovet för grund­läggande behov bedöms överstiga 20 timmar

  • Brukaren kan få personlig assistans enligt LSS från kommunen i väntan på Försäkringskassans beslut om assistansersättning.
  • Ibland kan det bli aktuellt med en period på annat boende, så kallat korttidsboende, för hjälp med omvårdnad och tillsyn i väntan på att personliga assistenter ska anställas. Ett krav är då att omvårdnads­behovet är omfattande över dygnet. Det är inte självklart att kort­tids­boende beviljas i väntan på assistans.
  • Introduktion av assistenter kan i vissa fall göras på vårdavdelningen.
  • Redan innan beslutet tas av Försäkringskassan kan kommunen upplysa brukaren om vilka assistansbolag som finns tillgängliga i kommunen.
  • Rekryteringen av assistenter kan ibland påbörjas efter kommunens uppskattning av assistansbehovet redan innan Försäkringskassan är klar med beslutet om assistansersättningens storlek.
  • Det kan ta upp till 4 månader innan Försäkringskassan fattat beslut om assistans­ersättningens storlek, dvs hur många timmars assistans per vecka som beviljas.

Steg 4 — Försäkringskassan utreder assistansersättning

Om assistansbehovet för grund­läggande behov efter kommunens utred­ning bedöms överstiga 20 timmar per vecka ska brukaren ansöka om statlig assistansersättning från Försäkringskassan.

Försäkringskassan gör därefter en egen person­krets­bedömning och utred­ning om assistans­ersättningens storlek, dvs hur många timmar per vecka finns det behov av assistans. Detta gäller då inte längre enbart tid för grund­läggande behov utan också tid för övriga personliga behov.

Under utredningen kan handläggare på Försäkringskassan vilja träffa patienten / brukaren i hemmiljö.

Försäkringskassan är skyldig att ompröva assistansbehovet varannat år.

Upp  Utökning av timmar — om timmarna plötsligt inte räcker

Om en brukare med assistans råkar ut för en försämring kan en situation uppstå när antalet beviljade timmar per vecka inte längre räcker till. Vid en sådan situation kontaktar man kommunens LSS-handläggare.

Om det finns ett ökat hjälpbehov är det kommunen som är ansvarig för att gå in med ytterligare assistans­timmar. Om brukaren tidigare har ett assistans­ersättnings­beslut från Försäkrings­kassan ökas antalet timmar från kommunen från denna nivå till den nya behovsnivån.

Det är hela tiden kommunen som har det yttersta ansvaret för att en kommuninvånares hjälpbehov tillgodoses.

Upp  Ytterligare råd och resurser

Om du behöver prata med någon för att få ytterligare information eller personlig rådgivning kan du använda nedanstående resurser:

An­nons: